Skapa effektfulla illustrationer med bläck

Emmy, hur gör du dina fantastiska illustrationer?

Jag heter Emmy Wahlbäck och jag arbetar som dataspelsutvecklare och illustratör. När jag arbetar med datorspel så använder jag mig nästan uteslutande av digitala tekniker som ritplatta och Photoshop. Det är väldigt praktiskt och fungerar bra till just den typer av bilder men det är något speciellt med att sitta med pennor, penslar och papper för att skapa. Jag älskar sagor, magi och allt som är mystiskt. När jag ska skapa något bara för min egen skull eller när jag illustrerar berättelser och böcker så tycker jag om att gå ifrån datorn. Ibland går det bara inte att få den där sagokänslan när man sitter framför en surrande maskin. När jag använder mig av analoga verktyg så händer saker som inte riktigt kan återskapas digitalt. Små fläckar, texturen av ett speciellt papper eller sättet olika färger torkar skapar mer personlighet och gör att en bild känns mer levande tycker jag.

När man som jag är van vid att använda digitala verktyg så kan dock det analoga bildskapandet kännas lite skrämmande och krångligt ibland. Det går inte att ångra och det är så lätt hänt att något går snett. Det jag saknar mest när jag går från dator till papper är möjligheten att använda lager så som jag gör i Photoshop. I datorn kan jag skissa på ett lager, teckna rent på ett annat och sätta färg och skuggor på ett tredje utan att riskera att förstöra det jag redan gjort. För att kunna arbeta på ett liknande sätt analogt så började jag använda mig av transparenta papper och det öppnade upp helt nya sätt för mig att teckna.

Jag använde den här tekniken under mitt examensarbete på Konstfack där jag studerade Grafisk Design och Illustration. Mitt arbete var en illustrerad bok i gråskala på temat psykisk ohälsa fast berättat med hjälp av mytologi och sagoväsen. Jag ville använda kaotiska och okontrollerade sätt att måla blandat med kontrollerat blyertstecknande. Jag använde mig av flytande svart bläck och kol för att få fram oväntade former och texturer. För att inte tänka för mycket på slutresultatet och för att undvika tendensen att försöka måla “fint” så gjorde jag mina egna penslar och verktyg utav t.ex medicinförpackningar och plastbestick. Det finns något väldigt befriande i att slänga runt och smeta med bläck eller att blunda medan man krafsar runt slumpmässigt på pappret med kol. Det får bli fult! Till slut hade jag högar av papper fulla av spännande och oväntade motiv.

Det jag gjorde sen var att lägga transparent papper över utvalda bitar av kaosbilderna och använda formerna för att hitta trädgrenar, kjoltyg eller spretiga drottningkronor till mina karaktärer. Jag kunde flytta och vrida mitt papper hit och dit för att kalkera mina egna penseldrag och fläckar. Det gjorde att jag kunde teckna på ett sätt jag aldrig kunnat hitta på själv rakt ur huvudet. Jag kunde också få till känslan av dramatiska penseldrag utan att behöva riskera en fin teckning genom att måla med bläck rakt på den.

Med transparent papper är det också lätt att skissa och renteckna ett motiv flera gånger om. Det går att spegelvända för att att se ifall något ser skevt ut och du kan testa att lägga till saker genom att teckna på baksidan av pappret innan du ritar dit något på ditt motiv som kanske förstör om du behöver sudda bort det. På det här sättet har jag själv blivit modigare i mitt tecknande för jag kan leka och testa idéer utan att behöva riskera att förstöra något i processen. Jag tycker också om texturen av det papper jag brukar använda för det är så lätt att sudda på utan att lämna fula märken. Med den här tekniken har jag hittat någon slags mellanting mellan det väldigt kontrollerade i digitalt målande och det mer organiska i analoga tekniker.

För bilderna från examensarbetet så använde jag mig av transparent papper från både Daler Rowney och Hahnemüle. Kuru Toga 0.5 pennor i H, HB och 2B. Papperstomp i två storlekar. Elastomer erasers från Mono Zero, rund och fyrkantig. Ritkol från Faber Castell och flytande svart bläck.